Skanna Sverige på antioxidanter

Biophotonic scanner antioxidanter

Vad då skanna Sverige på antioxidanter? Vad är det som ska skannas?

Nu har vi startat igång ett projekt där vi har som mål att ge så många människor som möjligt chansen att kunna få skanna sig för att se vilket värde av karotenoider de har i huden. Detta värde är en bra biomarkör för att få veta hur väl skyddade våra celler mot fria radikaler. Karotenioder är en grupp av antioxidanter som finns i kroppen och detta karoteniod-värde kan inte ligga högt om inte de andra typerna antioxidanter i kroppen ligger högt för antioxidanterna jobbar i nätverk i kroppen.

Ditt hudkarotenoid-värde är ett mått på närvaron av karotenoid-antioxidanter i din hud. Antioxidanter donerar en av sina elektoner till instabila molekyler, s.k. fria radikaler, som neutraliserar dem.
Karotenoider är kraftfulla antioxidanter som finns i överflöd i vissa frukter och grönsaker.

C-vitamin och E-vitamin är exempel på antioxidanter som hjälper till att skydda våra celler från oxidativ stress.

Till skillnad från andra metoder för att mäta antioxidanter (som fluktuerar
hela dagen) visar din hudkarotenoidpoäng den stabila nivån av karotenoid-antioxidanter i din
hud och ger dig en mer exakt och pålitlig biomarkör av din antioxidantnivå.

(Poängsystemet baseras på data som samlats in från mer än 1300 individer med olika dieter.)

Ditt värde ger en indikation på om du äter tillräckligt med antioxidanter så du kan välja att ändra kosten och välja att ta ett kosttillskott som du kan få ett kvitto på om det fungerar för dig. Vi återskannar nämligen alla som äter kosttillkottet efter 90 dagars konsumtion.

Om du är intresserad av att kunna skanna dig så sänd mig ett meddelande så ska jag ta reda på var det finns en skanner i Sverige nära dig.

Kroppen din ska du leva med länge så investera i dig själv, med hälsosam kost och eventuella kosttillskott.

Nedan ser du mitt senaste värde på denna Biophotonic scanner. Vi rekommenderar att man har som mål att ligga på minst 50.000 och uppåt för att säkerställa ett gott skydd av sina celler.
Min Score 2017-09

Formfranska – Glutenfritt

Formfranska lchf

Ikväll skulle jag baka det vanliga lchf formfranska som jag brukar men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det blev faktiskt BÄTTRE.

Jag upptäckte när jag hällt upp mandelmjölet i en bunke att jag bara hade 1 dl Pofiber i skafferiet, och det var 4 dl jag skulle ha. Jag bestämde mig raskt för att använda det Pofiber jag hade och lade till 2,5 dl kokosmjöl istället. Jag ökade på saltet med en halv tesked plus att jag hällde i några stänk av kardemumma. Döm om min förvåning när jag provsmakade brödet. För det första så var brödet något högre än vanligt men det var också mindre kompakt. Dessutom var det godare än det recept jag brukar baka efter.

Jag skivar upp brödet och lägger skivorna lite omlott i plastpåsen innan jag lägger dem i frysen. När jag blir sugen på en macka tar jag lätt fram önskat antal och stoppar i brödrosten.
Mättande och gott!

Glutenfritt formfranska:

4 dl Mandelmjöl
1 dl Pofiber
2,5 dl Kokosmjöl
4 msk fiberhusk
3 tsk bakpulver
2,5 tsk salt
Ca 1 tsk malen kardemumma
6 ägg
125 g smör
5 dl turkisk yoghurt 10%
Vallmofrön

  • Sätt ugnen på 175 grader.
  • Smält smöret.
  • Blanda alla de torra ingredienserna.
  • Vispa äggen pösiga och blanda i yoghurt och det smälta smöret.
  • Låt svälla i 10-15 min
  • Klä en from med bakplåtspapper och klicka i smeten. Platta till med handen och strö på vallmofrön. man kan välja att pensla med mjölk eller ägg innan man tar på vallmofrön.
  • Grädda i nedre delen av ugnen i ca 60 minuter.
  • Här finns länk till glutenfritt nötbröd:
    Nötbröd

    Lycka till! :)

    Soppa – Broccoli, Blomkål och Spenatsoppa

    soppa broccoli-blomkål-spenat

    Varm soppa äter vi gärna flera gånger i veckan. Antingen som huvudrätt eller som en del av en komplett måltid. Jag tycker det är ett bra sätt att få i sig grönsaker på utöver att göra smoothies av grönsaker förstås. I kyliga tider, som just nu, är det gott att få något riktigt varmt i magen.

    Lite fakta:

    Kvoten mellan den Omega-6 och Omega-3 vi får i oss bör ligga på ca 1:1.
    Idag äter gemene man för mycket av Omega-6 i förhållande till Omega-3.
    Omega-3 fett kan omvandlas till ämnen som dämpar inflammation i vår kropp
    medan Omega-6 kan öka inflammation på liknande sätt.

    Här kikar jag på innehåll av folat och c-vitamin. Självklart finns det en massa
    andra vitaminer och mineraler i dessa grönsaker men dessa ämnen finns det mest av.

    Bladspenat per 100 g

    Folat 97% av RDI
    C-vitamin 57,5% av RDI
    Omega-6/Omega-3 kvot 0.5:1

    Broccoli per 100 g

    Folat 87.5% av RDI
    C-vitamin 103.8% av RDI
    Omega-6/Omega-3 kvot 0:1

    Blomkål per 100 g

    Folat 44% av RDI
    C-vitamin 99% av RDI
    Omega-6/Omega-3 kvot 0:1

    Värdena för RDI som anges här kommer från Svenska Livsmedelsverket.

    Sopp-recept

    ca 1 liter.
    1 blomkålshuvud
    2 buketter broccoli
    2 nävar bladspenat
    1 purjolök
    2 tärningar grönsaksbuljong eller motsvarande.
    2 vitlöksklyftor
    peppar och salt
    1-2 dl grädde
    Creme fraiche

    Blomkålen och broccolin låter jag koka mjuka med ca 1 liter vatten eller så att det täcker grönsakerna precis i kastrullen. Purjolöken låter jag steka i lite smör innan jag häller i den i soppkastrullen. När grönsakerna är mjuka häller jag dem i en blender och tillsätter bladspenat och mixar till en jämn soppa. Kokar sedan upp soppan kryddat med peppar och salt och tillsätter pressad vitlök och grädde efter smak. Servera med en klick creme fraiche.

    Solskydd, Solen och D-vitamin

    sunright-beach

    Ska vi vara rädda för att vistas i solen och behöver vi solskydd?

    I det innesittar-samhälle vi lever i idag är det otroligt viktigt att vi tar tillvara på stunder då vi kan vistas utomhus för vår hälsas skull. D-vitamin produktion är särskilt viktigt att tänka på för oss nordbor. Att avskräcka oss från solen för risken för hudcancer är inte helt korrekt. Det finns tydligen studier som visar att de med känslig hud får lika mycket cancer vare sig de är i solen eller inte. En intressant tes anser jag.

    Det är hudpigmentet, feomelanin, hos de med känslig hud som lättare får typiska DNA skador från s.k. oxidativ stress visar forskning från 2012. Det kan alltså vara så att det är denna oxidativa stress och inte solljuset i sig som ligger bakom malignt melanom hos denna grupp av människor.

    Detta indikerar i sin tur att det kanske är bättre att skydda sig genom att få i sig rätt näring och att få lagom mängder sol.

    Oxidativ stress skapar fria radikaler i kroppen och vi behöver antioxidanter i tillräcklig mängd för att kunna neutralisera dessa fria radikaler. Läs mer om oxidativ stress och fria radikaler.

    Varför är solen så viktig?

    Att undvika att vara i solen kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt- och kärlsjukdom.

    I en ny svensk studie vid Karolinska har forskare jämfört risken hos kvinnor som solat mycket, måttligt eller inte alls. Det är en observationsstudie där man följde 30.000 i 20 år. De som inte solat har en dubblerad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De löper också en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som diabetes och MS.

    D-vitamin, som är ett hormon, bildas i huden av kolesterol när vi utsätts för solljus. Vi behöver D-vitamin för att få ett starkt skelett och ett bra immunförsvar. D-vitamin som bildas genom exponering av sol hjälper mot psoriasis.

    Mörkhyade behöver exponeras längre för solljuset för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin.

    D-vitamin finns i fet mat som t.ex. fet fisk och ägg. Men nivåerna är låga i förhållande till vad solen kan bidra med.

    Solens strålning består av två sorters ljus, UVA och UVB.

    UVA-strålning, som står för den största delen, tränger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig. Den bidrar till ökad risk för hudcancer.

    UVB-strålningen är den som gör så vi bränner oss och som kan ge oss DNA-skador. UVB-strålarna stannar i överhuden och stimulerar pigment-cellerna att bilda nytt pigment och de startar produktionen av D-vitamin i huden.

    För en ljushyad person räcker det att vara i solen med ansiktet och bara armar i ca 15 minuter mitt på dagen några gånger i veckan under sommaren här i Sverige. Närmare ekvatorn minskar denna tid. När behovet av D-vitamin är uppnått stänger huden av och att vistas längre tid i solen bidrar då inte med mer D-vitamin. Eftersom kroppen kan lagra D-vitamin så behöver vi inte sola varje dag eller få i oss via maten varje dag.

    Solskydd och kläder hindrar D-vitaminbildningen men ska vi vara ute i solen under längre tid behöver vi skydda oss med antingen kläder eller en bra solskydds-kräm.

    Vad säger då solskyddsfaktorn SPF, Sun Protection factor, om vilket solskydd det ger?

    SPF på en solkräm anger hur mycket av UVB-strålarna som släpps igenom när man har smort in sig i tillräcklig mängd.

    Ofta snålas det med mängden som gör att skyddet inte blir så som avsett. Minst drygt två matskedar behövs för en vuxen.

    SPF 10 anger att 1/10 av solstrålarna släpps igenom , alltså ca 90% av UVB strålarna blockeras.

    SPF 15 skyddar till 93,3% mot UVB.

    SPF 35 skyddar till 97,1% mot UVB.

    SPF 50 skyddar till 98% mot UVB.

    Man bör använda minst SPF 35 när man vistas längre stunder i solen. Detta för att huden inte ska åldras i förtid vilket den gör av solens strålar plus att vi behöver skydda oss mot att eventuellt få hudcancer i framtiden.

    UVA vit tub

    Denna symbol på en solkräm visar på att solkrämen måste innehålla ett UVA-skydd som motsvarar minst en tredjedel av SPF-talet. Se till att solkrämen du köper skyddar mot både UVA och UVB.

    Huden i ansiktet är känsligare än huden på övriga kroppen så därför bör man ha en högre solskyddsfaktor i ansiktet än på övriga kroppen. Därför säger många skådespelare och andra kändisar att deras bästa beauty secret är att alltid ha solfaktor 50 i ansiktet för att undvika skador, för tidigt åldrande av huden och pigmentförändringar.

    Sol
    Sola med förstånd för bättre hälsa!

    Hotet Mot Din Hjärna

    Hotet Mot din Hjärna

    ”Kolhydrater dödar din hjärna”



    Jag har nu läst en väldigt intressant bok som min pappa köpt och rekommenderat mig att läsa.
    Den är skriven av läkaren, professorn och hjärnforskaren Dr David Perlmutter.

    I hans bok Hotet mot din hjärna förklarar Dr Perlmutter hur du ska ge din hjärna de bästa
    näringsmässiga förutsättningarna.

    Ur ett biologiskt perspektiv fungerar våra kroppar fortfarande som om vi vore jägare eller samlare.

    Dr. Perlmutter säger att vi lever längre idag än våra tidiga förfäder, men vi skulle kunna leva betydligt bättre och njuta av våra liv utan sjukdomar i högre grad, i synnerhet när vi blir äldre.

    Man pratar ofta om olika medellivslängder i olika länder men aldrig i förhållande till livskvalitén.

    Inflammation i kroppen är en gemensam nämnare för många moderna och kroniska sjukdomar och dessa kan vi förebygga i stor utsträckning genom en bra kost, menar Perlmutter.

    En dålig kost kan leda till en förstörd hjärna inte bara fetma och diabetes.
    I boken beskrivs de två främsta myterna:

  • En fettsnål och kolhydratrik kost är nyttig
  • Kolesterol är skadligt


  • Kolesterol är en av de viktigaste hörnstenarna för bevarandet av hjärnans hälsa och funktioner.

    Jag citerar boken: ”Studie efter studie visar att ett högt kolesterol minskar risken för hjärnsjukdom och förlänger livet. Och likaså höga nivåer av kostfett (den nyttiga sorten, inga transfetter), har visat sig vara nyckeln till hälsa och optimal hjärnfunktion.”

    David beskriver studierapporter boken igenom som bekräftar hans uppfattning om både kolesterol, gluten och kolhydrater.

    Inflammation i vår kropp är avsett för punktvis läkning inte att vara aktiv under längre tidsperioder och framför allt inte finnas i vår kropp oavbrutet.

    Ohämmad inflammation är en grundläggande orsak till sjuklighet och dödlighet i samband med kranskärlssjukdom, cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och praktiskt taget alla andra tänkbara kroniska sjukdomar.

    Hjärnan har, till skillnad från kroppen i övrigt, inte några smärtreceptorer och vi kan därför inte känna inflammation i hjärnan.

    Inflammation i hjärnan ger upphov till aktivering av kemiska system som ökar produktionen av fria radikaler, och det är detta som främst orsakar skadorna. Vi utsätts då för oxidativ stress, ”rostangrepp”. Antioxidanter medför en minskad oxidation då de ger elektroner till fria radikaler och gör dem harmlösa. Läs mer om fria radikaler och antioxidanter här.

    En annan sak som Dr. Perlmutter tar upp i boken är statiner och dess verkningar och betydelsen av kolesterol, och menar att kolesterol är bra för din hjärna.

    Här är en del frågor som David Perlmutter ställer i boken och ger svar på.

  • Har vi påskyndat vår hjärnas förfall genom att äta en fettsnål och kolhydratrik kost samt frukt som mellanmål?
  • Kan vi styra vår hjärnas framtida hälsa enbart genom vårt levnadssätt, trots det DNA som vi ärvt?
  • Har läkemedelsindustrin investerat för mycket pengar för att vilja ta till sig faktumet att vi på ett naturligt sätt kan förebygga, behandla och ibland bota – utan läkemedel – ett brett spektrum av hjärnbaserade sjukdomar som adhd, depression, ångest, sömnproblem, autism, Tourettes syndrom, huvudvärk och Alzhelimers sjukdom?


  • Boken Hotet Mot Din Hjärna

    Detta är en mycket intressant bok som jag ofta återvänder till.